onsdag 9 september 2015

Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona


Annelie Jordahl som tidigare skrivit både fack- och skönlitteratur kom 2014 ut med romanen, Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona. Den här romanen ska vi också läsa i en av höstens läsecirklar här på Guldhedens bibliotek. Temat är lite detsamma som i romanen Att föda ett barn av Kristina Sandberg, men här finns ett mer uttalat klassperspektiv. Även här blir huvudpersonen oplanerat gravid, men konsekvenserna blir helt annorlunda.
Det handlar om Mona som är sexton år och som fått arbete i Östersund, som hembiträde åt ett par med en dotter som är två år. Mona drömmer om att resa och se världen, och att lära sig engelska. Men när hon kommer till sin nya arbetsplats visar det sig att hon inte ens får ett eget rum utan får sova i soffan i vardagsrummet tillsammans med flickan Katrin. Flickan är förkyld och febrig och Mona kommer inte utanför dörren. Hon sitter i den djupa fönsternischen i lägenheten och längtar efter att dansa och träffa vänner, att vara med i det riktiga livet.  Hon försöker leva upp till det som förväntas av henne men tycker att jobbet är ganska tråkigt och när hennes lediga dag kommer visar det sig ofta att hon ska jobba. Tillslut blir flickan bättre och hon kan ta med henne ut på kondis. Mona njuter av miljön med unga i hennes egen ålder, men hon blir utkörd när Katrin inte kan vara tyst och lugn.
Hon träffar tillslut Marta på kondiset och hon tar med henne på dans, och där träffar hon Harold som spelar i samma jazzband mannen i familjen hon jobbar hos.

Den här romanen är, tycker jag, en intressant tidsskildring. Den utspelar sig i slutet av 1950-talet, med den begynnande ungdomskulturen. Det känns inte som så längesedan, men så mycket har ändå förändrats sedan dess inser man när man läser den här romanen. Klassperpektivet är också intressant och man får en förståelse för Monas utsatthet. En läsupplevelse som ger en hel del insikter.
/Maria

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar