onsdag 23 september 2015

Bakut: Bortom vete, mjölk och vanligt socker

Det har kommit många böcker om att baka på ett nytt sätt, men en av böckerna som jag tagit till mig är denna, Bakut: bortom vete, mjölk och vanligt socker. Den innehåller recept på allt möjligt som vanligtvis innehåller vete som man här får tips på andra sädesslag att använda. Boken är uppdelad i rubriker som Mat: Pannkakor, Våfflor, Pizza & Paj, Bröd & Musli, Fika & Sötsaker, Advent & Jul, Tillbehör & Tips.

Förutom recepten kan man läsa faktatexter som kan fungera som inspiration att tänka lite annorlunda i köket, som hur man t.ex kan använda andra ingredienser än mjölk från kossor. Författarna är från Göteborg och många exempel härrör från Västsverige, bl.a ett kapitel som handlar om två kvinnor som startat en jättefin ekologisk affär i Majorna. En helt underbar liten affär där man får massor av fina tips på bra produkter.

Läs och låt dig inspireras till nytänk när det gäller mat utan vete och komjölk.
/Maria

onsdag 16 september 2015

Allt jag inte minns


Jonas Hassen Khemiri har kommit med en ny roman i höst, som vi på Guldhedens bibliotek har med som en av tre böcker i höstens läsprojekt ”Guldheden läser”. Romanen handlar om Samuel, men det är inte Samuel som berättar om sitt liv utan människor runt omkring honom som ger sin syn på händelserna.
Det är ett spännande sätt att berätta en historia om en människa, och från att i början ha fått en fragmentarisk bild av Samuel så växer han fram som karaktär för läsaren. Man sugs in i berättelsen om hur Samuel träffar Laide, och hur hans andra vänner reagerar och hur Samuel själv successivt förändras. Samuel är en intressant och sympatisk karaktär som studerade statsvetenskap för att kunna förändra världen, men hamnade på Migrationsverket. Men han har också lite udda sidor, som att han samlar på upplevelser i sin upplevelsebank, och inte riktigt får till en känsla av närvaro i livet. En dag på jobbet när han har kontakt med en tolk i ett ärende träffar han Laide och blir helt uppslukad av henne. De börjar träffas men får inte riktigt till en bra relation, men fortsätter att träffas under en tid.
Kanske är det kärleken till Laide, kanske är det Samuels önskan om att göra skillnad i världen som gör att han låter flyktingar i behov av skydd bo i sin mormors gamla hus. Något som i sin tur kanske blir en del i Samuels stora uppgivenhet eller förtvivlan.

Romanen Allt jag inte minns ger inga svar på läsarens frågor, utan sätter igång en hel radda med frågor och undringar och aningar om vad som verkligen hände. Men Allt jag inte minns är en fantastiskt stark läsupplevelse som borrar sig ner i samtiden och visar fram sidor hos tiden och människorna som inte alltid är så vackra. Så läs och njut av skönheten i berättandet och det vackra språket.

/Maria

Ny film om konstnären Carl Johan De Geer


Den här filmen, CJDG,  är ett måste ifall man gillar Carl Johan De Geer, men kan också fungera som intressant konstdokumentär ifall man inte känner till konstnären. Man får följa honom i arbetet i ateljén och på möten med publik på författaruppläsningar. Man får också se återblickar på hans liv som konstnär under olika tidsperioder, och lite gamla klipp från filmer som Tårtan och Privatdetektiven Kant blir det också. En del personer som står Carl Johan De Geer närmare får man också möta, som hans fru och exfru och några barn. Vi får också en inblick i hur han växte upp med sin psykiskt sjuka överklassmamma i deras stora våning på Östermalm. Ett hem som var belamrat av tidningar och annat skräp, men som ofta saknade mat och omtanke.
Filmen är en intressant skildring av en spännande konstnär med en väldigt udda uppväxt, och samtidigt en film som ger lite inblickar i andra tider som inte var så länge sedan.
/Maria

onsdag 9 september 2015

Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona


Annelie Jordahl som tidigare skrivit både fack- och skönlitteratur kom 2014 ut med romanen, Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona. Den här romanen ska vi också läsa i en av höstens läsecirklar här på Guldhedens bibliotek. Temat är lite detsamma som i romanen Att föda ett barn av Kristina Sandberg, men här finns ett mer uttalat klassperspektiv. Även här blir huvudpersonen oplanerat gravid, men konsekvenserna blir helt annorlunda.
Det handlar om Mona som är sexton år och som fått arbete i Östersund, som hembiträde åt ett par med en dotter som är två år. Mona drömmer om att resa och se världen, och att lära sig engelska. Men när hon kommer till sin nya arbetsplats visar det sig att hon inte ens får ett eget rum utan får sova i soffan i vardagsrummet tillsammans med flickan Katrin. Flickan är förkyld och febrig och Mona kommer inte utanför dörren. Hon sitter i den djupa fönsternischen i lägenheten och längtar efter att dansa och träffa vänner, att vara med i det riktiga livet.  Hon försöker leva upp till det som förväntas av henne men tycker att jobbet är ganska tråkigt och när hennes lediga dag kommer visar det sig ofta att hon ska jobba. Tillslut blir flickan bättre och hon kan ta med henne ut på kondis. Mona njuter av miljön med unga i hennes egen ålder, men hon blir utkörd när Katrin inte kan vara tyst och lugn.
Hon träffar tillslut Marta på kondiset och hon tar med henne på dans, och där träffar hon Harold som spelar i samma jazzband mannen i familjen hon jobbar hos.

Den här romanen är, tycker jag, en intressant tidsskildring. Den utspelar sig i slutet av 1950-talet, med den begynnande ungdomskulturen. Det känns inte som så längesedan, men så mycket har ändå förändrats sedan dess inser man när man läser den här romanen. Klassperpektivet är också intressant och man får en förståelse för Monas utsatthet. En läsupplevelse som ger en hel del insikter.
/Maria