fredag 25 maj 2012

En bok värd alla sina läsare och många fler därtill


Monsiuer Linh och den lilla flickan av Philippe Claudel är en sådan där alldeles särskild bok som har förmågan att leva kvar länge efter att pärmarna slagits igen. På ett gott sätt. Jag kom över boken av en slump, tog hem den och började läsa – och det gick inte att sluta. Den är poetisk, stillsam, och djupt gripande. Det märks också i bokens finstämda bildspråk att författaren Philippe Claudel är verksam som dramatiker och filmare.


”En gammal man står i aktern på en båt. I sin famn håller han en lätt resväska och ett nyfött barn, som väger ännu lättare än resväskan. Den gamle mannen heter monsieur Linh. Han är den ende som vet att han heter så, för alla som har vetat det är döda.”

Den gamle mannen anländer som flykting till ett land långt ifrån hans eget, och med ett språk han inte känner. Han bor med sin lilla flicka i en sovsal bland andra flyktingar, och söker sig försiktigt ut i den okända staden med barnet i famnen. Han blir snart vän med Monsieur Bark, som nyligen förlorat sin hustru och likt honom själv befinner sig i ett känslomässigt ingenmansland. Det uppstår snart en varm vänskap mellan de båda männen, trots att de inte förstår varandras språk.

Jag ser till min förvåning att Monsieur Linh och den lilla flickan finns inne på nästan alla bibliotek. Det är inte alls bra – den här boken förtjänar sina läsare många gånger om! Så tar er stillsamt till biblioteket och plocka fram den ur hyllan. Har någon annan kommit före, beställ den genast.
/ Britt-Marie


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar