onsdag 21 december 2011

Allt är i rörelse


Efter 60 sidor då inget hänt i Lundells senaste roman Allt är i rörelse undrar jag för mig själv; Varför läser jag egentligen ännu en bok av Ulf Lundell? Som vanligt skriver han om njutningen med ett fint vin, sin nya häftiga bil, den här gången en BMW, och kvinnor, och landskapet runt Österlen. Huvudpersonen vill också som vanligt ha en förändring i sitt liv och fantiserar om hur det ska ske, kanske en annan kvinna kan bli en öppning till något nytt, också som vanligt. Och självklart finns det en yngre kvinna i hans liv på ett ickekravfyllt sätt. I den här boken förekommer knappt någon handling, texten är som en lång monolog, eller en extremt lång krönika om tillståndet i Sverige och hur det är att vara medelålders man. Romanen är extremt samtidsinriktad, och huvudpersonen reflekterar om allt från politik, miljö, kvinnor, men det finns inte plats för någon annan synpunkt än jagets som bara mal på.

Bitvis blir jag riktigt irriterad på texten t.ex. när huvudpersonen detaljerat går in på hur besvärligt med är med ljusen på sin fina bil, och all annan upptagenhet med ett liv som inte har någon koppling till mig själv, men ibland känns det också som att ha en intressant samtalspartner att lyssna till. Men egentligen vore det nog bättre att läsa om en av Lundells tidigare romaner, där det finns en handling och där man inte upplever texten som så otroligt självupptagen, eller att helt enkelt läsa något annat.

Maria

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar